MATTIAS ERICSSON

FOTOGRAFI I FOKUS ”KANSKE ÄR ALLT GRÅTT ÄNDÅ”

14 mars – 12 april

Mattias Ericsson

Mattias Ericson
Kanske är allt grått ändå
Fotografi
© Mattias Ericsson/2009

Konstföreningen Aura är mycket glad att kunna presentera Mattias Ericsson som utställare här i Krognoshuset. Utställningen ingår i biennalen Fotografi i Fokus.

”Jag har kameran med mig varje dag. Mitt fotografi bygger på kontinuitet och rutiner. Jag fotograferar det som jag på ett intuitivt plan känner är relevant. Ibland trycker jag på avtryckaren för att bevara ett minne eller en känsla jag hade. Jag tar bilden för att jag inte vill glömma det jag kände just då. Bilden utgör en kontaktyta till ett tillfälle som annars skulle ha blandats ut med de andra händelserna som ryms i ett liv. Bilden placerar minnet i en kronologi, som annars skulle ha gått förlorad.

Jag har fotograferat min omgivning och mig själv regelbundet i över sju år nu. Lika länge har jag frågat mig varför. Vad spelar det för roll om jag tar en bild till på mitt eget ansikte eller på Åsa, min flickvän? Vad ger detta konsekventa fotograferande tillbaka?

Den personliga berättelsen har länge hänfört mig. De stora frågorna om kärleken, vår existens och vår strävan att vilja finnas till av en orsak återkommer ofta i tankarna. Svaren står alltid lika stumma. Besluten i processen dröjer. Argument och dogmer måste vändas ut och in tusen gånger innan de ens kan kandidera till att vara möjliga. När jag har testat och slutligen bestämmer mig för att tro på ett val vet jag av erfarenhet att det byts ut förvrängs eller finputsas dagen efter. Allting kanske är grått ändå, men det svarta och det vita behövs där för att skjuta den gråa massan framåt till en ny mer nyanserad gråhet.

Ända sedan jag var liten har jag i perioder varit outtröttlig i min strävan att uppnå saker som jag har tänkt varit viktiga för mig. Sedan har jag lika fort kunnat avhysa denna strävan, därför att jag plötsligt tappat tron på målet. Vad ska man göra? Vad ska man ta sig till? Vem gör jag det jag gör för? Tvivlets rundgång har ljudit i mina tankar. Ibland har det stjälpt all motivation men andra gånger också stakat ut nya vägar.

Nu har jag tagit dessa fotografier regelbundet i över sju år. Och till skillnad från mycket annat som jag har tagit mig för, finns de kvar som konkreta dokument av min verksamhet. Negativen och bilderna sitter i en pärm eller ligger prydligt i sina lådor. Det är inte den sanna verkligheten som gestaltar sig i pärmarna. Men jag vet också att det är en del av det som jag faktiskt har sett och en del av det som kameran har sett av mig. Innanför pärmryggarna i min hylla finns ett materiellt bevis på en vilja att ta reda på något om den plats där jag befinner mig. Detta sökande efter en blick, en plats eller en gest, som kan säga något om människan är bevarat på negativen.

Fotografierna bär på en historia och ett innehåll som jag inte kände till när jag tog dem. De finns kvar där och svarar med nya frågor, omvärderas och prövas i den situation jag befinner mig nu. En enstaka bild ställer mig inte frågorna om historien, ursprunget, livet och varandet, men det kontinuerliga arbetet och bilderna tillsammans gör det.” (Mattias Ericsson)

Mattias Ericsson2

Mattias Ericssons hemsida