INFORMATION OM KROGNOSHUSET
BYGGNADEN
Krognoshuset är en av de få byggnader som finns kvar från Lunds medeltid. De äldsta delarna anses vara från 1300-talet. Medeltidens marknivå låg cirka två meter under dagens och större delen av husets källare uppfördes sannolikt ovan jord. Huset har byggts till och byggts om i olika faser liksom dess användning har växlat genom tiderna.
När huset kom till fungerade det som huvudbyggnad i en större gårdsanläggning som för övrigt bestod av flera sedan länge försvunna hus. Stadsgården omfattade hela det nuvarande Mårtenstorget och hade utrymme för husdjur, odlingar och en damm för fiskodling eller kvarndrift. Men gården var förmodligen inte helt självförsörjande. Detta var en tid då staden fick en ny roll som kommersiellt centrum med ett växande lokalt självstyre. Livet där skilde sig från livet på landsbygden.
Det är inte känt vem som ägde tomten under 1200-talet och först lät bebygga den, men år 1390 omnämns en släkt som senare blev känd under namnet Krognos som innehavare av gården. Namnet Krognos lär anspela på ett markant släktdrag, familjens krokiga näsor. Släkten var en av det danska rikets – och Skånes – största jordägare. Adelsgodsen Bollerup och Krapperup ingick i ägorna. Gården förblev i Krognosättlingars ägo till åtminstone 1619.
Krognoshuset och tillgänglighet
Eftersom Krognoshuset är en kulturminnesskyddad medeltida byggnad från omkring 1300 med smala och branta trappor kan byggnaden vara otillgängligt för besökare med vissa normbrytande funktionsvariationer/besökare med funktionsnedsättning.
Det pågår ett kontinuerligt arbete med att vidareutveckla tillgänglighetsaspekten, så att Krognoshuset kan vara en plats för alla. Exempel på enkelt avhjälpta hinder som har åtgärdats är kontrastmarkering av trappor, utplacering av viloplatser i varje utställningsrum, samt ingående information om tillgänglighetsarbetet, dokumentation av utställningar, bildbeskrivning av framkomlighet på vår hemsida och sociala medier.
Stadsbyggnadskontoret har ombett Krognoshusets fastighetsägare Lundafastigheter att ta fram en undersökning om husets kulturhistoriska värden som en utgångspunkt för åtgärdsförslag till att tillgängliggöra huset. En sådan utredning påbörjades under 2018 och är pågående.
För mer frågor kring tillgänglighet maila: info@krognoshuset.se
ÄTTEN, ÄGARNA & ARKITEKTUREN
I början av 1400-talet bar ättens överhuvud tillnamnet ”den rike”. Hundra år senare ordnade släkten ett bröllop på Bollerup som har gått till historien som en av den nordiska medeltidens mest påkostade fester. Räkenskaperna finns bevarade: 300 gäster förplägades med 17 268 liter tyskt öl och 1 390 liter tyskt och franskt vin. Till måltiderna krävdes bland annat 4 kor, 40 får, 10 oxar, 40 lamm, 2 tunnor sill, 4 tunnor torsk, 1 tunna lax och 2000 spättor. Det var en förmögenhet som åts, dracks och festades upp vid detta tillfälle. Här fanns en ståndsmedvetenhet; att distansera sig från andra grupper i samhället visade att de ledande adelssläkterna var jämbördiga med kungafamiljen och kyrkans ledande män.
ARKEOLOGISKA FYND & BEMÄRKTA HUSÄGARE
Så vitt man vet fanns det under medeltiden utöver de kyrkliga anläggningarna bara ett trettiotal stenhus i Lund. Arkeologer har hittat spår av ytterligare en fristående tegelbyggnad som låg strax norr om Krognoshuset. Det bör ha varit en av de större och mera imponerande stadsgårdarna i sin tid. Från senare delen av 1600-talet finns bland ägarna till Krognoshuset en rad professorer vid det nya – och under lång tid rätt så obetydliga – universitetet, invigt 1668. En av de mera bemärkta var Johan Jacob Döbelius, född i Rostock där han också tog en medicinsk doktorsgrad. Han hamnade i Sverige av misstag då hans fartyg på väg mot England tvingades söka nödhamn. Hans praktiska duglighet var omvittnad: Han utförde den första offentliga obduktionen i Skåne, men drev också en framgångsrik klädesindustri.
Under sina resor som provinsialmedicus hörde Döbelius talas om det hälsobringande vattnet i Ramlösa, och efter att ha undersökt det noga öppnade han 1707 Ramlösa brunn till allmänt bruk. Hans professorsfullmakt undertecknades av Karl XII i Bender 1710. När kungen senare tog sitt högkvarter i Lund ”kom han hos Honom i synnerlig nåd” och adlades under namnet von Döbeln. Staden höll på att få ett nytt ledande skikt i det lärda ståndet. Johan Jacob von Döbeln dog 1743 efter en förkylning som han ådrog sig i domkyrkan.
Utöver Johan Jacob von Döbeln är Krognoshusets historia dessutom direkt knuten till Karl XII. Kungens kansli var inrymt i gården 1716-18, och enligt en uppgift ska även kungens förste minister, baron von Görtz – mannen bakom de så kallade nödmynten – ha bott i Krognoshuset under denna period.
LUNDS UTVECKLING & OMBYGGNADEN AV KROGNOSHUSET
Tillkomsten av Lunds universitet innebar inte någon omedelbar och avgörande skillnad för stadens utveckling. På 1100-talet hade Lund varit Skandinaviens viktigaste stad med uppskattningsvis 3000 – 4000 invånare. När Krognoshuset byggdes var staden fortfarande betydelsefull, men världen runt omkring förändrades. Under 1300-talet blir istället Malmö den ekonomiskt viktigaste staden i Skåne. På 1400-talet blir Köpenhamn rikets huvudstad, och med reformationen 1536 förlorar Lund sin roll som ärkebiskopssäte.
Genom Roskildefreden 1658 blir Lund en oansenlig småstad i det svenska riket —1826 beskriver Esaias Tegnér staden som en ”akademisk bondby”. Vid denna tid har Lund omkring 4 500 invånare. Det kom att bli industrialiseringen i mitten av 1800-talet, samt järnvägen som skulle sätta ny fart på Lund. I samband med detta uppsving omvandlas den gamla stadsgården kring Krognoshuset: Tomten och den stora trädgården styckas upp för att lämna plats åt stadens nya marknadstorg, dagens Mårtenstorg. Huset förblev i privat ägo.
Kring sekelskiftet 1900 drevs det restaurangrörelse på Krognoshusets första våning, medan källaren fungerade som utskänkningslokal – priset för en stor sup var 6 öre. 1905 köps huset av Lunds stad och 1916 genomgår det en omfattande restaurering under ledning av domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin. Wåhlin ville ge huset ett ursprungligt och klosterliknande utseende – man ansåg under denna tid att byggnaden var en rest av ett tidigare svartbrödrakloster. Gårdens övriga byggnader revs, liksom en tillbyggd länga vid husets västgavel. Tegelfasadens puts togs även bort.
400 år senare är det den nya och unga konsten som fyller och ger liv åt Lunds bäst bevarade medeltida bostadshus. Sedan 1929 har Konstföreningen Aura, grundad av en grupp konstnärer och konstvänner 1928, bedrivit utställningsverksamhet i Krognoshuset.